Putin’s Real Motives for the Invasion of Ukraine
Svante E. Cornell
Introduction:
(Article in Swedish)
Rysslands invasion av Ukraina har med rätta lett till starka fördömanden och ett stöd till Ukraina som saknar motstycke. Samtidigt finns det en högljudd grupp av forskare, journalister och aktivister som lägger skulden för kriget på väst, och i synnerhet Nato:s utvidgning. De menar att Ryssland inte hade blivit så aggressivt om västmakterna hade varit mer tillmötesgående. Denna historieskrivning är rent felaktig och dessutom historielös. Den ryska imperialismen började innan Nato utvidgades, och kriget i Ukraina handlar i själva verket om Putins maktambitioner.
Försöker lägga skulden på Väst
Ryska ledare har med emfas hävdat att Natoländerna, med USA i spetsen, brutit de löften som gavs till Moskva vid kalla krigets slut att alliansen inte skulle utvidgas österut. Dessa påståenden framförs ofta som bevis för att skulden egentligen ligger på Väst. Men den siste sovjetiske ledaren, Michail Gorbatjov, har själv förnekat att frågan om Natos utvidgning ens diskuterades vid den tidpunkten, och omfattande forskning har visat att påståendet är en myt. Vladimir Putin själv hade inte mycket att säga om Natos utvidgning förrän hans beryktade tal vid säkerhetskonferensen i München 2007.
Natos utvidgning började i mitten av 1990-talet, under en tid då försvarsalliansen inledde en förvandling för att fokusera på fredsbevarande operationer utanför Europa i stället för det tidigare fokuset på territorialförsvar. Nato uppmanade nya medlemsländer att fokusera på specifik spjutspetskompetens, och samarbetsprogram för partnerländer som Georgien handlade om träning för fredsbevarande operationer som i Afghanistan.
Natos förändrade fokus illustreras kanske bäst av det faktum att Nato när Ryssland invaderade Georgien 2008, inte hade en fungerande plan för att försvara de baltiska staterna. Det är egentligen först efter det kriget, och i synnerhet Moskvas annektering av Krim 2014, som Nato återgick till sitt ursprungliga fokus på territorialförsvar.
Related Publications
-
India in a world of asymmetrical multipolarity
In the past decade, the world has gathered an irreversible momentum in global geopolitical transitions, including the fragmentation and reconfiguration of the international order. This is largely due to the […]
-
Taiwan: Tokyo’s New Ally?
In December 2022, the back-to-back visits by senior Japanese lawmakers, Koichi Hagiuda, Japan’s ruling Liberal Democratic Party (LDP) Policy Research Council chairman, and Hiroshige Seko, the upper house secretary general […]
-
What might 2023 bring for the security situation in Europe in view of the ongoing rivalry between the superpowers, the war in Ukraine and the economic crisis?
The ramifications of the era-defining year that was 2022 will continue to be felt in 2023 – from the return of war to Europe and its multifaceted aftermath (social, humanitarian, […]
-
South Korea’s Indo-Pacific Strategy: Ambitions and Reality
South Korea launched its Indo-Pacific Strategy, the so-called “Strategy for a Free, Peaceful, and Prosperous Indo-Pacific Region,” in December 2022. The strategy has rightly attracted widespread attention, not least because […]
-
Johns Hopkins SAIS Faculty and Fellow Reflections: The War in Ukraine at One Year
One year after Russia launched its full-scale invasion of Ukraine, The Johns Hopkins School of Advanced International Studies (SAIS) faculty and SAIS Foreign Policy Institute fellows explain the current state of the […]
-
Can the China-India Bilateral Gain Momentum in 2023?
The Tawang incident in December 2022 was not a surprise. Both India and China have been steadily investing in border infrastructure development as their respective forces have entered into clashes […]